Aktuellt

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Vissa förläggares syn på genrelitteratur som en sorts snabb konsumtions- eller brukslitteratur som man inte behöver ställa så stora krav på är förödande.

Johanna Hedenberg, verksam som översättare sedan 1990-talet, i många år som facköversättare men sedan 2009 mer eller mindre på heltid som litterär översättare, främst från italienska men också från franska och nederländska.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag?
Nej.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Jag är inte emot teknik som kan hjälpa mig i mitt arbete. Men jag tror inte att jag skulle ha så stor nytta av dagens AI-verktyg eftersom de råöversättningar som produceras kräver så omfattande bearbetning. Det går också på tvärs mot mitt sätt att arbeta, när jag försöker se olika samband i texten, hitta rätt ton osv. från början, redan i förberedelserna för översättningen. Jag skulle vara rädd för att missa viktiga nyanser och stildrag i en skenbart ganska färdig text. Dessutom vill jag inte bidra med mitt arbete till att förbättra program som till stor del bygger på olagligt utnyttjad upphovsrättsskyddad text och ytterst syftar till att minska mänskligt konstnärligt arbete.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Nej, inte personligen.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Jag uppfattar utvecklingen som ett stort hot mot översättarkåren. Först och främst för att viss genrelitteratur i allt större utsträckning kommer att översättas med AI, vilket kommer att leda till färre arbetstillfällen och till att vissa översättare går över från ”äkta” översättning till att ”tvätta” översättningar till lågt arvode och utan upphovsrätt till de texter de arbetar med. Men också för att det kommer att påverka hela översättningslitteraturen. Återväxten försämras om nya översättare inte får tillfällen till uppdrag inom ”lättare” genrer som kan leda vidare till mer kvalificerad litteratur. Det finns inte heller någon strikt uppdelning mellan ”genreöversättare” och översättare av ”högre litteratur”, många arbetar med olika genrer för att försörja sig. Eftersom AI-översättningar ger lägre kvalitet (om efterarbetet inte blir betydligt mer omfattande och tidskrävande än förlagen är beredda att betala för) lär det uppstå en ond cirkel – när AI-systemet delvis utvecklas genom befintliga AI-översättningar med låg kvalitet kommer kvaliteten att sjunka ännu mer. Risken finns att detta smittar av sig på annan litteratur än genrelitteraturen, att kvalitetskraven sänks generellt och att man nöjer sig med det halvbra/halvdåliga och billiga – att förlagen blir (ännu) mindre villiga att betala ordentligt för kvalitet. Och vem kommer att våga utbilda sig till och satsa på en karriär som översättare?

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Litterär översättning är ett mycket komplext arbete. Det består inte av ett mekaniskt grovgöra följt av en finputsningsfas där man lägger på lite förbättringar som grädde på moset, utan är en lång process där översättaren från början till slut använder sig av sin hantverksskicklighet, sina språkkunskaper och sin allmänbildning. En bra översättning är resultatet av oräkneliga små och stora val och överväganden, beslut på övergripande nivå och justering av detaljer, och alla som har redigerat en dålig översättning vet att det tar nästan lika lång tid att bearbeta den som att översätta texten från grunden. I dagsläget och inom en överskådlig framtid befinner sig AI mycket långt från att klara en sådan komplex process.

AI har ju ingen intelligens i bemärkelsen nyskapande och kreativt medvetande. Programvaran bygger på inmatning av enorma mängder befintlig text, det vill säga upphovsrättsskyddat material. Om författare och översättare ska bidra till den här sortens teknik måste det ske med vårt medgivande och med skälig ersättning. Verktyg som kunde underlätta sökande i ordböcker och olika slags research, sökande i ens egna tidigare översättningar osv. skulle säkert välkomnas av många översättare – om vi själva hade kontroll över tekniken och fick ta del av de fördelar den medför. Att vi däremot ska skänka bort vår upphovsrätt och låta teknikföretagen göra stora vinster på vårt arbete är otänkbart.

Vissa förläggares syn på genrelitteratur som en sorts snabb konsumtions- eller brukslitteratur som man inte behöver ställa så stora krav på är förödande. Om eller snarare när kvaliteten på den här sortens översättningar sjunker kommer kvaliteten på litteraturen att sjunka rent allmänt. Kalkylerna om hur mycket förlagen kommer att tjäna på AI-översättning framstår dessutom som orealistiska. När Svensk Bokhandel för ett tag sedan (9/4 2024) intervjuade förlagschefer om deras syn på AI nämndes fördelarna med att man i framtiden skulle kunna köpa översättningar som förlaget äger rättigheterna till och slippa kostnader efter att översättningen är gjord. Med andra ord slippa ersättningar till de jobbiga mänskliga översättarna, och det låter ju strålande ur förlagens perspektiv. Men kan någon verkligen tro att det skulle bli enklare att förhandla rättigheter med stora teknikföretag än med frilansar i ekonomiskt underläge? Förlagen kommer knappast att kunna utveckla egen teknik eller få tillgång till teknik som de har total kontroll över, utan kommer precis som översättarna att befinna sig i ett beroendeläge och därmed underläge gentemot företagen. Och sist men inte minst: det blir lite paradoxalt när förlag som gärna skyltar med hållbarhet och miljöcertifierat papper vill använda teknik som slukar enormt mycket energi, i stället för garanterat resurssnål och klimatvänlig mänsklig intelligens.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag själv ser stora etiska problem med AI, och vill därför inte bidra till att ”ge bort” språk, kultur, och kunskap till ett system vars grundtanke är att på sikt ersätta mig.

Johan Sandberg McGuinne är en sydsamisk och skotsk gaelisk författare, kulturarbetare, jojkare, översättare och lärare.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag?
Nej, jag undviker AI i så stor mån som möjligt som litterär översättare. Däremot har jag som lärare prövat att be mina elever att använda chat-gpt för att förklara grammatiska fel i deras texter, men eftersom chat-gpt automatiskt går via engelskan när eleverna skriver på svenska, samtidigt som de t.ex. skrivit en text på tyska så blir svaren ofta missvisande. Problemet med AI är att man så lätt luras att tro att de svar man får är bra, utifrån hur chatbottar är uppbyggda – de kan ge totalt fel svar, men är ändå övertygande – och det i sin tur riskerar att påverka det språk vi använder.

Jag själv ser stora etiska problem med AI, och vill därför inte bidra till att ”ge bort” språk, kultur, och kunskap till ett system vars grundtanke är att på sikt ersätta mig.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Nej, mitt språk är för litet för att i dagsläget vara hotat av AI. Däremot finns en övertro på AI från folk som gärna hade sett att samiska översättare kunde ersättas av AI, på grund av höga ord/teckenpriser. 

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Jag ser behovet av en massiv mobilisering, för att inte dränkas av förlag och andra som gärna vill ”cut out the middleman” när de ger ut böcker.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Som författare, lärare, översättare och språkarbetare ser jag från ett urfolksetiskt perspektiv stora risker med att använda AI för att skapa översättningar av samiska texter, och kanske ännu hellre till samiska språk, än från samiska språk.

Dels saknas i dagsläget den teknik som krävs för att en AI-genererad översättning på samiska skulle låta bra, och även om den nordsamiska AI-översättningsmaskin som finns att tillgå via Divvun och Nuerotõlge är ”okej”, så befinner sig de samiska språken i en revitaliseringsfas där översättningar gjorda av modersmålstalare och flytande andraspråkstalare är av största vikt för att fånga ett naturligt språk, som AI av idag inte kan efterhärma, då det inte bara handlar om att skapa en fyrkantig ”nästan-text”, men också om att fånga en naturlig röst och ett naturligt sätt att uttrycka sig på i text som barn, vuxna och unga, oavsett om de är modersmålstalande eller håller på att ta tillbaka sitt språk kan känna sig bekväm med.

Varje författare och bokredaktör äger sin egen text, men personligen ser jag stora problem utifrån en urfolksetik med att överlåta det samiska språkarbetet åt AI, i synnerhet då det korpus som finns idag är för litet för att AI skall kunna skapa trovärdiga, korrekta översättningar till samiska, och framtagandet av en bra AI på samiska skulle behöva bygga på ett användande av radiomaterial tillika ett olagligt användande av all tryckt samisk litteratur som någonsin getts ut, där de som spelats in eller skrivit texter inte lämnat sitt godkännande till att få sina texter och röster använda för att träna AI, vilket i sin tur skulle bryta mot GDPR-förordningen.

Vi ger idag bort väldigt mycket av oss själva till AI, utan att tänka över konsekvenserna av detta ivriga initiala användande på lång sikt, och jag personligen tillhör de mer skeptiska, och står även för det.

Som översättare vet jag att det kan upplevas som att AI kan vara till hjälp för enklare delar mellan stora språk, men att en översättning ändå kräver en mänsklig närvaro för att fungera, och förmedla samma känsla som en organisk originaltext. Jag menar att det samma gäller med böcker på minoritetsspråk, där det av autenticitetsskäl blir än viktigare med mänskliga översättare.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

AI-översättningar är otäcka eftersom de förstör språkets kvalitet, men det stora problemet är ju att vårt samhälle inte sätter värde på språklig och litterär kvalitet.

Alva Dahl, verksam som litterär översättare sedan 2011, översätter från norska och engelska till svenska, framför allt romaner och essäer.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag?
Nej.

I arbetet med NT 2026, Bibelsällskapets nyöversättning av Nya Testamentet, har vi dock fantastiskt stor hjälp av ett program som heter Paratext, där man lätt kan jämföra tusentals tidigare översättningar och till exempel leta efter ord som återkommer för att få överblick och skapa konsekvens i sin egen översättning. Det är utarbetat av översättare för översättare, genom samarbete mellan världens bibelsällskap, och något liknande kunde gärna tas fram för skönlitteratur. Men det räknas nog inte som AI, det är mer bara ett användbart korpusverktyg.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Har inte sett något större behov. Det finns resurser jag hade kunnat tänka mig att testa om de inte varit så kostsamma. Det känns som att de mer användbara verktyg som finns (jag tänker då på parallellkorpusar och CAT-verktyg, men jag vet inte ens om dessa räknas som AI) är antingen upphovsrättsligt knepiga och därmed begränsade till forskningsbruk eller dyra, kommersiella produkter riktade till stora översättningsföretag. Gratisverktyg som Google Translate eller Chat GPT förstör språket och gör nog mer skada än nytta om man skulle försöka använda dem.

Det händer dock att jag söker efter hur ord och fraser används i databaser som Litteraturbanken och Språkbanken, men det är ju inte heller AI.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Inte personligen, men en annan översättare berättade om ett stående uppdrag hen haft som numera sköts av AI. Uppdragsgivaren i fråga var en ideell organisation och det var frågan om facktext. Min gissning är att AI:n stjäl hejdlöst från min kollegas tidigare översättningar, eftersom detta var ganska specialiserade texter.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Problemet är att ingen betalar för litteraturen i dag. Branschen är bankrutt. Vissa förlag börjar då tala om AI-översättning som någon sorts lösning för att spara pengar, vilket är ett stort hån mot oss översättare. AI-översättningar är otäcka eftersom de förstör språkets kvalitet, men det stora problemet är ju att vårt samhälle inte sätter värde på språklig och litterär kvalitet. Litteraturstödet devalveras, streamingtjänsterna använder våra verk nästan gratis osv. Kvalitet kostar tid och därmed pengar, det är det vi måste inse. I stället för att försöka göra sig av med oss översättare borde man kräva betalt från AI-företagen som stjäl våra verk för att kunna imitera dem.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Den koreansk-tyske filosofen Byung-Chul Han formulerar sig dräpande om den pinsamma övervärderingen av AI, om hur primitivt det är jämfört med verklig intelligens. En AI kan ju inte få gåshud! Och han är ju långt ifrån den enda filosofen i vår tid som lyfter fram kroppens och sinnlighetens betydelse för människans vara, tänkande, skrivande och läsning. Att något sådant som ”artificiell intelligens” bestående av ettor och nollor ändå påstås vara möjligt belyser väl bara bristen på bildning, insikt och kanske även gåshud hos dem med starka röster och mycket makt.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag har tidigare använt mig av översättningsprogram som Babel men känner att jag tappar kontrollen över översättningen, och ser inte lika klart som jag gör om jag använder den första genomgången till att lära känna texten och liksom få in den under huden.

Eva Apelqvist arbetar som litterär översättare sedan drygt tjugo år tillbaks. Jag översätter från svenska till engelska, mest barn- och ungdomsböcker, men inte bara.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Jag använder aldrig AI. Jag har tidigare använt mig av översättningsprogram som Babel men känner att jag tappar kontrollen över översättningen, och ser inte lika klart som jag gör om jag använder den första genomgången till att lära känna texten och liksom få in den under huden.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Jag tror att jag eventuellt har förlorat mitt första jobb till AI för några dagar sedan men kan inte styrka detta med några som helst bevis.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Jag ser mycket dystert på framtiden som översättare. Jag tror att AI tyvärr kommer att ta över relativt snabbt och jag tror att läsare och användare kommer att anpassa sig och inte vara särskilt upprörda över att det inte blir lika bra. Jag tror inte ens att folk kommer att bry sig särskilt mycket. Det kommer finnas några få förlag som vägrar använda AI men det kommer att bli svårare och svårare för dem att stå sig i konkurrensen. Suck.

Nu tror jag i och för sig att även författarjobbet är hotat.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag är övertygad om att AI-versioner som ett slags utkast för bearbetning är en förödande modell, ett hot inte bara mot översättarna utan också mot litteraturens hela väsen. 

 

Ulla Linton, verksam som litterär översättare sedan 2012, översätter från franska till svenska, mest romaner.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Ja, ibland. Jag använder Chat GPT då och då, mest på försök, och egentligen bara när det gäller bakgrundsfakta. Ibland blir det heltokigt, ibland bara meningslöst – men ofta trovärdigt och med vissa möjligheter att kontrollera vilka källor som har använts.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Nej, inte personligen, inte än.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Utsatt. Rädd att användningen av AI kommer krypande, från mer lättproducerade böcker till alltmer unika skönlitterära verk.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Jag är övertygad om att AI-versioner som ett slags utkast för bearbetning är en förödande modell, ett hot inte bara mot översättarna utan också mot litteraturens hela väsen. Däremot tror jag att vi redan nu ska utforska vilka AI-baserade verktyg som vi själva kan ha användning av – på våra villkor.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag anser att blotta namnet AI säger allt. Artificiell intelligens? Tror folk att översättare nöjer sig med att använda sin intelligens?! Den reserverar jag personligen för att räkna ut skatten.

Ann Björkhem, Simrishamn, översättare från engelska (tidigare även norska och danska) sedan 1970-talet.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)

Jag använder ingen som helst AI i arbetet.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?

Finns ingen anledning att göra det.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?

Nej.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?

Framtiden för översättare verkar inte så ljus just nu. Hoppas innerligt att problemet kan lösas.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!

Om AI och översättning kan jag säga massor, men försöker begränsa mig. Jag anser att blotta namnet AI säger allt. Artificiell intelligens? Tror folk att översättare nöjer sig med att använda sin intelligens?! Den reserverar jag personligen för att räkna ut skatten. Jag utnyttjar mina erfarenheter, mina känslor och associationer, mitt stora aktiva ordförråd och mitt ännu större passiva, som aktiveras närhelst jag jobbar. Och först och främst mitt språköra.

Jag översätter inte ett ord i taget. Men många ord i grundtexten har kanske 6–7 betydelser, ibland fler. Bara en av dem är rätt i sammanhanget. Det kan också tänkas att ett helt annat ord är ännu bättre, därför att det på svenska säger vad författaren menar.

Och om ingen annan försöker bevaka svenska språkets rättigheter måste vi översättare göra det. Det är illa nog med anglicismerna som redan har slagit rot i svenskan.

Jag har ett skrattretande AI-exempel av idag. Visserligen inte litterärt utan tekniskt. En nätannons för solcellsbältros. Shingle=takpanna, shingles=bältros. En annons från ett stort företag, och den har legat ute i flera veckor. Ingen tycks ha reagerat på det, inte ens företaget som betalar annonsen.

Mot detta kommer AI-förespråkarna att säga att vänta bara tills vi har hunnit fissla lite till så blir det inga sådana förargliga små misstag. Och under tiden kan ju översättarna rätta till sådana där småfel i en färdig AI-översättning. Ha! Skulle aldrig falla mig in att göra det. Inte utan grundtext. Inte utan min yrkesuppfattning av grundtexten. Visst kan man mata in en massa intrigdetaljer i en dator och få ut en riktigt sammanhängande historia. Men det kan aldrig någonsin bli detsamma.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag kan inte riktigt se någon fördel med att använda den typen av hjälpmedel. Även en så kallad råöversättning framtagen med hjälp av AI, som jag som översättare sedan skulle förbättra, skulle styra språket i översättningen i alltför hög grad. Jag skulle känna mig manipulerad och tröttna!

Ann-Sofie Öman är verksam som litterär översättare sedan 2014 (första publicerade bok). Översätter från slovenska, danska och engelska till svenska. Har översatt prosa (romaner och noveller), sakprosa (essäer), poesi samt rimmade och rytmade verser för barn.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Jag använder inga sådana hjälpmedel.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?

Jag kan inte riktigt se någon fördel med att använda den typen av hjälpmedel. Även en så kallad råöversättning framtagen med hjälp av AI, som jag som översättare sedan skulle förbättra, skulle styra språket i översättningen i alltför hög grad. Jag skulle känna mig manipulerad och tröttna! Jag tycker det är intressant och spännande att själv lösa de problem jag stöter på, med hjälp av lexikon, grammatikböcker och andra språkliga källor, i tryckt form eller online, och inte minst med hjälp av andra människor. På så sätt utvecklas jag som översättare och kan därmed lämna ifrån mig översättningar som har hög kvalitet.

Jag har använt sådana verktyg när jag vid ett par tillfällen har gett mig på att översätta faktatexter. Det var en mardröm! Det blir ett annat slags yrke att sitta och rätta maskinproducerad översättning, som ett märkligt hybridyrke med både en korrekturläsares och en redaktörs arbetsuppgifter, men med en text som inte ens är halvfärdig. Så dåliga texter jobbar korrekturläsare och redaktörer normalt inte med. Det är inte ett arbete för en översättare, det är språkbearbetning.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Nej, men så översätter jag främst från ett mycket litet och knepigt språk: slovenskan.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?

Eftersom skönlitteratur är en konstform, där översättarens uppgift – som jag ser det – är att bevara författarens stilistiska och andra särdrag i så hög grad som möjligt, kommer det nog att bli svårt att få fram ett AI-verktyg som är så känsligt att det kan notera och förstå de stilistiska valörerna, rytmen i språket, ironi, humor m.m. De litterära översättarna, i varje fall av litteratur av hög kvalitet, kan inte ersättas med en maskin, inte ens för en så kallad råöversättning som ska bearbetas. Det blir en alltför stark styrning.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!

Det är väl rätt naturligt att utvecklingen kommer att leda till att det blir fler och fler litterära verk som översätts med hjälp av AI. Frågan är om det kan vara smart att betrakta det som ett nytt slags genre redan från början och redan nu öronmärka dessa översättningar på något sätt, för att klart och tydligt skilja dem från översättningar som är gjorda av en människa. Alltså acceptera dem och inte förbjuda dem, men tydligt placera dem i ett eget fack. I Danmark har man tagit beslut om att AI-översättningar inte ska beviljas biblioteksersättning. Det är ett steg i den riktningen, som jag förstår det. En klar och tydlig gränsdragning.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag tror att AI kan vara ett bra redskap för översättaren om det är översättaren själv som äger det och kan använda det så som det passar denne bäst.

Mari Höglund, verksam som litterär översättare sedan 2016 (facköversättare sedan 2010), översätter från engelska, spanska, danska och norska till svenska. Historiska romaner, självbiografier, medicin m.m.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Nej.

När jag arbetade som facköversättare började jag få uppdrag som bestod i maskinöversatta texter som skulle redigeras (i stället för att jag själv fick bearbeta dem i mitt eget översättningsprogram), till ett lägre pris men med samma tidsåtgång. Därför valde jag att övergå till att arbeta med litterär översättning och om samma utveckling kommer att ske här nu så är jag inte intresserad av att fortsätta. Den ”föröversatta” texten stör mitt eget språk och förstör min kreativitet.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Jag kan inte säga säkert att det beror på AI-översättningar, men för ett år sedan märkte jag en plötslig och betydande nedgång i antalet inkommande uppdrag. Minskningen var så avsevärd att jag kände att jag inte kunde fortsätta inom yrket utan fattade beslutet att omskola mig.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Mycket negativ eftersom AI är i händerna på företag som vill vinstmaximera och inte verkar bry sig om den kreativa processen.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Jag tror att AI kan vara ett bra redskap för översättaren om det är översättaren själv som äger det och kan använda det så som det passar denne bäst. Det avgörande problemet med AI är (den icke-existerande) upphovsrätten och (den otroligt stora) energiförbrukningen. Min åsikt är att AI ska användas för tråkiga repetitiva uppgifter, inte på kreativt arbete som människor tycker om.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

För det första, rent krasst, går det inte att leva på de arvoden som förlagen erbjuder för efterredigering av AI-översättningar. För det andra har jag ingen lust att bidra till att förstöra framtiden för min egen yrkeskår.

Elin Pirttimaa Rosén, verksam som översättare sedan 2016, översätter från franska, engelska och danska till svenska, mestadels barnlitteratur och deckare.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag?
Nej.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Jag har ännu inte fått förfrågan från någon uppdragsgivare, men om jag får det kommer jag med största sannolikhet att tacka nej. För det första, rent krasst, går det inte att leva på de arvoden som förlagen erbjuder för efterredigering av AI-översättningar. För det andra har jag ingen lust att bidra till att förstöra framtiden för min egen yrkeskår.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Ja, mina uppdrag har blivit färre, och då menar jag från de förlag som jag tidigare jobbat för och som jag vet har övergått till att översätta med generativa AI-modeller.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Jag har fortfarande hopp om att förlagen ska inse att AI-modellerna inte klarar av det kreativa och att de saknar kommunikativ förmåga. Om jag har förstått det rätt skapar AI-modellerna text baserat på statistiska överväganden – med andra ord stereotypa efterapningar. Jag hoppas att branschen inser att det här inte kommer fungera, såvida inte målet är att utarma och likrikta språket. Å andra sidan vet vi ännu inte hur bra AI-modellerna kommer bli på att översätta. Risken finns att läsarna vänjer sig vid svenska översättningar som kanske är okej, men platta och livlösa.

Sedan betvivlar jag att förlagen kommer så billigt undan som de verkar tro. Det kommer alltid vara enklare för dem att förhandla med oss enskilda frilansare än med techbolagen. De som äger AI-modellerna kommer såklart inte ge bort sina tjänster gratis, särskilt inte om de blir bättre (eller bara passabla). I värsta fall kommer AI-ägarna snart stå för hela bokproduktionen själva, från urval till översättning, till redigering och formgivning, till inläsning och tryckning.

Det är lätt att bli svartsynt. Det verkar som att översättarnas kunskap inte är värd något längre (såvida den inte används för AI-träning). I slutändan kanske branschen delas upp i två: den så kallade enkla genrelitteraturen, som kommer översättas med AI, och den så kallade finlitteraturen. Den kommer troligen utarmas alltmer, men fortfarande översättas av människor, som en sorts kvalitetsstämpel. Det är så sorgligt, för jag tror verkligen att vi behöver all sorts litteratur och att all sorts litteratur förtjänar en mänsklig översättare. Frågan är också hur nya översättare ska lära sig översätta om ingen erbjuder en inkörsport via genrelitteraturen.

Själv har jag hoppats på en lång karriär, att kunna jobba med många olika typer av litteratur och leva på yrket som jag har utbildat mig till, men det verkar högst osäkert idag. Jag har redan funderat på att omskola mig, men det känns otroligt trist när jag har lagt fem år på en masterutbildning och just har börjat hitta in i ett bransch där jag för övrigt trivs väldigt bra.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
En annan viktig aspekt som inte har hörts tillräckligt i debatten är att AI-modellerna inte skulle existera om de inte tränats upp på copyrightskyddat material skapat av människor. Jag anser att det är stöld och att det behövs lagstiftning mot detta. Varför ska techbolagen få tjäna pengar på andras material? Hur försvarar vi vår upphovsrätt? Och det gäller inte bara översättare utan även författare, konstnärer, grafiska designer, röstskådespelare, med flera.

Alla jag hittills har hört uttala sig positivt om generativ AI är personer som jobbar för eller äger AI-bolagen, och som därmed vinner ekonomiskt på att modellerna utvecklas. Något som slår mig är att de här personerna inte alls förstår sig på kreativitet. Ibland tycker jag nästan lite synd om dem, för de måste ha ett väldigt fattigt inre liv om de inte ser skillnad på konst och litteratur skapad av en människa, och själlösa AI-genererade stereotyper.

De verkar heller inte förstå att översättning är ett jobb som kräver kunskap och tid om man vill få ett bra resultat. Men AI-bolagen bryr sig såklart föga om kvaliteten, eftersom de ser en möjlighet att lägga vantarna på våra jobb och arvoden.

Jag är otroligt trött på att få höra att vi översättare kostar för mycket. Om det går sämre för bokbranschen är det knappast översättarnas fel. Om folk läser mindre borde det kanske satsas på läsfrämjande åtgärder och inte på att prångla ut allt fler och allt sämre översättningar. Vi skönlitterära översättare är inte dyra. Saken är att AI-översättningarna heller aldrig kommer vara gratis, för någon kommer alltid vilja ha betalt för tjänsten. För att inte tala om kostnaden för den enorma mängden energi som krävs för att hålla i gång servrarna.

Översättare5 är ett lågbetalt jobb som kräver hantverksskicklighet, noggrannhet, erfarenhet och kreativitet. Och inte minst en känsla för språk. Något som de generativa AI-modellerna aldrig kommer kunna skaffa sig, för de kommunicerar inte, hur gärna techbolagen än vill få oss att tro det. Vi översättare är yrkesutövande litteraturälskare som säljer våra tjänster till en helt rimlig kostnad. Varför inte välja den mänskliga hjärnan? Den drar dessutom ingen ström.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag håller mig borta från verktyg som bygger på gissningar utifrån en kontinuerlig analys av enorma mängder insamlade data med hjälp av automatiska självlärande modeller.

John Swedenmark, verksam som litterär översättare sen 1988, översätter poesi, avancerad skönlitterär prosa och olika slags facktext, mestadels från isländska men även från andra språk.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Jag håller mig borta från verktyg som bygger på gissningar utifrån en kontinuerlig analys av enorma mängder insamlade data med hjälp av automatiska självlärande modeller. Det blir nämligen mer fel än rätt, och de fel och missförstånd som uppstår kan vara både subtila och lömska.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Eftersom jag jobbar på avancerade språkliga nivåer upplever jag ingen konkurrens. Allmänt sett tror jag att brödjobben kommer att bli mycket färre, i synnerhet på grund av underhållningslitteraturens raskt sjunkande kvalitetskrav, men att det kan uppstå nya slags uppdrag för dem som är duktiga på sitt modersmål. ”Jag kan göra god svenska av det här. Men det kommer att kosta.”

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Vi pratar så mycket om AI att det har blivit metafysiskt, ett slags gudomlighet. Det handlar om självlärande modeller för språkjämförelse med hög felprocent – särskilt om ”översättningen” har gått via ett tredje språk.

Vad vi som kår kan ställa upp är en presentation av vår yrkeskompetens. Djup praktisk kunskap om modersmålet, uppövad skicklighet i att med kritiskt sinne hitta korrekta sakupplysningar, beläsenhet i alla textgenrer, djup rutin i kontrastiv lingvistik (hantverkskunskapen om vari två språk skiljer sig åt) – men framför allt en kompetens för tolkning som tar tillvara språkets mångtydighet och motsägelsefullhet och motverkar utslätning av uttryck och tänkande. Det är vi som är experterna. Varje god översättning är en uppdatering av hela språket.